Det finns familjer av många olika former, vilket inte alltid syns i beslutsfattandet. I riksdagsvalet 2027 och i regeringsprogrammet är det dags att satsa på familjerna och stärka familjevänligheten.
Nätverket för familjers diversitet har inför riksdagsvalet 2027 och regeringsprogrammet sammanställt förändringsbehov som utgår från familjernas mångfald. Bekanta dig, använd dem och fråga vid behov efter mer information!
1. Utgå från familjernas mångfald i beslutsfattandet.
2. Undanröj hindren för att bilda familj och stöd möjligheterna.
3. Trygga barnfamiljernas försörjning i alla situationer.
4. Underlätta förenandet av arbete och olika familjesituationer.
5. Utveckla familjeledigheterna.
6. Stärk familjecentren och stödet till familjerna.
7. Säkerställ stöd under väntetiden och efter barnets ankomst.
8. Stöd invandring på grund av kärlek och familjeskäl.
9. Utveckla systematiskt barnskyddet och familjevården.
10. Stärk kunskapsunderlaget om familjernas mångfald.
Längst ner på sidan hittar du målsättningarna som en pdf-fil (på finska).
1. Utgå från familjernas mångfald i beslutsfattandet
Ett av regeringsprogrammets huvudmål bör vara att öka barnfamiljernas välbefinnande. I allt utvecklingsarbete och beslutsfattande bör familjernas faktiska mångfald beaktas. Minst var tredje barnfamilj tillhör de så kallade stjärnfamiljerna och avviker alltså från kärnfamiljsnormen.
• Växelvis boende bör underlättas (länken är på finska). Registreringen av växelvis boende bör utvecklas planmässigt och möjligheten till två officiella adresser för barn utredas. Växelvis boende bör beaktas konsekvent i alla sociala förmåner och gällande tjänster, såsom skolskjutsar, funktionshinderservice och barnskydd.
• Barn bör ges möjlighet till rätt till fler än två juridiska föräldrar (länken är på finska). Föräldraskap bör antecknas i befolkningsdatasystemet utan könsmarkering.
• Ett regnbågspolitiskt åtgärdsprogram bör utarbetas för att öka säkerhet, jämlikhet och välbefinnande för sexuella minoriteter och könsminoriteter. I programmet bör familjebildning och regnbågsfamiljer beaktas.
• Ärvdabalken och arvsbeskattningen bör uppdateras så att de beaktar faktiska familjerelationer och familjernas mångfald, såsom situationer i bonusfamiljer, icke-juridiska barn, adoptivfamiljerelationer och behoven hos barn som placerats utanför hemmet (länken är på finska).
• Lagen om förmyndarverksamhet bör uppdateras för att bli mindre belastande, särskilt med tanke på barnen (länken är på finska).
• Kunskap och kompetens kring olika sätt att bilda en barnfamilj och om familjeformer bör stärkas i hela servicesystemet bland annat genom att utveckla läroplaner och fortbildning. Utöver social- och hälsovårds- samt utbildnings- och fostranssektorerna bör kompetensen stärkas också bland annat bland poliser, räddningspersonal och migrationsmyndigheter.
2. Undanröj hindren för att bilda familj och stöd möjligheterna
Finländare önskar fortfarande i genomsnitt två barn, men alltför mångas önskan om barn förblir oförverkligad. Möjligheterna att bilda familj bör målmedvetet ökas och olika familjesituationer måste beaktas bättre.
• Lagen om assisterad befruktning reformeras så att den bättre tryggar jämlikhet och tillgången till behandlingar, oberoende av familjeformen och orsaken till den ofrivilliga barnlösheten. Assisterad befruktning ska vara tillgänglig oavsett kön, även som medförälder och med full självbestämmanderätt, oberoende av exempelvis romantiska relationer eller boendearrangemang. (länkarna är på finska)
• För icke-kommersiella surrogatarrangemang skapas en jämlik lagstiftning och ett sådant stöd av servicesystemet som tryggar alla parters ställning (länken är på finska) .
• De offentliga fertilitetsbehandlingarnas resurser stärks för att påskynda processerna och förbättra tillgången. De ersättningar för olägenheter som betalas till donatorer görs indexbundna.
• FPA-ersättningar för fertilitetsbehandlingar utvidgas till att omfatta ensamstående personer och regnbågspar. Sjukfrånvaro som beror på fertilitetsbehandlingar ersätts till arbetsgivaren. Sjukförsäkringslagen utvecklas så att den omfattar fertilitetsbehandlingar.
• Tillräcklig information och tillräckligt stöd säkerställs på lagnivå för personer som har sitt ursprung i donerade könsceller och deras familjer. Stöd för alla parter säkerställs vid utredningen av donatorns identitet (länken är på finska).
• Arbetet för att förebygga ofrivillig barnlöshet stärks. Alla åldersgrupper ges ökad kunskap om fertilitet och särskilt unga informeras jämlikt och heltäckande om olika möjligheter att bilda familj. Stödet till parrelationer stärks, med fokus på grupper med större skilsmässorisk, såsom unga par, bonusfamiljer och mångkulturella familjer.
3. Trygga barnfamiljernas försörjning i alla situationer
Barnfattigdomen har ökat under den nuvarande regeringsperioden. Den sociala tryggheten bör utvecklas för att säkerställa barns rätt till social trygghet och tillräcklig försörjning i alla situationer. Fattigdomsrisken påverkas också av utbildningsnivå, sysselsättning, service och vardagskostnader såsom boende, mat, transport och barnens hobbyavgifter, vilka alla måste beaktas i beslutsfattandet.
• Underhållsskyldigheten för barn bör beaktas i alla sociala förmåner. Alla vårdnadshavare ges möjlighet till barnförhöjningar, som ska betalas per barn och vara automatiska.
• Den sociala tryggheten bör bättre beakta familjesituationer som ökar de ekonomiska riskerna, såsom ensamföräldraskap, växelvis boende, bonusfamiljer, utländsk bakgrund och flerlingsfödslar. Den sociala tryggheten ska förbli bosättningsbaserad. Indexjusteringar bör göras årligen.
• Deltidsarbete och små inkomstökningar möjliggörs i alla familjesituationer, till exempel genom att återinföra ett skyddsbelopp i arbetslöshetsskyddet.
• I behovsprövade stöd ska barns besparingar och inkomster inte beaktas. Behovsprövningen bör bättre beakta olika familjesituationer och förändringar, såsom separationer och bonusfamiljer.
• Ett barn som bor växelvis ska beaktas i bostadsbidraget för alla hem och konsekvent räknas som en del av båda hushållen.
• Bostadsbidraget återinförs för ägarbostäder, så att boendet kan tryggas exempelvis när en förälder avlider, i familjer med en förälder och i bonusfamiljer. Handläggarna bör få mer rörelseutrymme när det gäller godkännandet av boendekostnader.
• Barnets grunddel i utkomststödet måste höjas med ettbelopp som motsvarar underhållsstödet eller barnbidraget, så att dessa inte minskar försörjningen för dem med allra lägst inkomster.
• Underhållssystemet bör reformeras. Underhållsstödet ska höjas och underhållet tryggas i alla situationer, även omedelbart efter föräldrarnas separation. Nivån på underhållsbidraget justeras regelbundet. Underhållet bör bättre beakta barnets ålder, särskilda behov, förändringar i föräldrarnas livssituation och olika familjesituationer, såsom växelvis boende. Åldersförhöjningar bör utreds t.ex. från och med 7- och 13-års ålder.
• Barnpensionens minimibelopp höjs för att motsvara underhållsstödets nivå. Om ett barn vid en förälders död inte har rätt till barnpension, säkerställs underhållsstöd för barnet om det är stadigvarande bosatt i landet.
• Barnbidraget ska betalas ända tills barnet blir myndigt och utbetalningen bör möjliggöras till alla föräldrar. Barnbidragets nivå bör bevaras även i familjer med många barn och en motsvarande förhöjning motsvarande den som ges fr.o.m. det fjärde barnet bör gälla också vid flerlingsfödslar. Ensamförsörjartillägget bör automatiseras. Utbetalningen av barnbidrag ska fortsätta i tre månader efter barnets död.
4. Underlätta förenandet av arbete och olika familjesituationer
Det ska vara möjligt att flexibelt förena familjeliv och arbete i alla situationer och livsförändringar. Vardagens smidighet och arbetslivets familjevänlighet påverkas av lagstiftning, kollektivavtal samt praxis i kommuner, välfärdsområden och på arbetsplatser (länken är på finska).
• Efter ett barns död införs en sex månader lång sorgeledighet för föräldrar. Den inkomstrelaterade sorgeledigheten utformas flexibelt och beaktar också atypiska anställningar, företagare, familjevårdare, studerande och arbetslösa. En sorgeledighet för vårdnadshavare och efterlevande make/maka bör utredas. Kompetensen att bemöta sorg och kriser stärks i arbetslivet.
• Flexibel och högkvalitativ skiftesvård inom småbarnspedagogiken säkerställs så att vårdnadshavare även med kort varsel kan ta emot skiftesarbete, också på deltid.
• Skiftesvård och vård under skollov möjliggörs för yngre skolbarn.
• Avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet görs inkomstrelaterade och syskonrabatten utökas så att den omfattar också bonussyskon.
• Jämställdhetslagen reformeras så att den beaktar olika familjesituationer.
• Arbetslagstiftningen skärps när det gäller arbetsgemenskapers ansvar att stödja förenandet av arbete och olika familjesituationer.
• I arbetsavtalslagen skrivs in rätt till frånvaro på grund av fertilitetsbehandlingar eller andra besök kopplade till familjebildning, vid en närståendes död och vid separation. Umgängesförälderns make/maka ges rätt till tillfällig vårdledighet.
• Hindren för sysselsättning i olika familjesituationer, såsom i familjer med en förälder, utreds och löses. Sysselsättningstjänsternas kompetens kring olika familjesituationers inverkan på sysselsättningen stärks. Man ska kunna tacka nej till arbete eller tjänster av verifierbara familjeskäl utan att förlora arbetslöshetsförmånen. (länkarna är på finska)
• Vid arbets- och näringsministeriet inrättas en trepartsarbetsgrupp för att utveckla arbetslivets familjevänlighet. Arbetsgruppen har representation också från familjeorganisationer.
• Branschbyten och pauser i arbetslivet som beror på livssituation stöds t.ex. genom studieledighet.
5. Utveckla familjeledigheterna
Familjeledighetsreformen ökade jämlikheten mellan olika familjer och främjade en jämnare fördelning av ledigheterna (länken är på finska). Arbetet bör målmedvetet fortsätta så att familjeledighetssystemet ännu bättre beaktar olika familjesituationer och ett jämlikt föräldraskap.
• Föräldrapenningen förlängs till cirka 1,5-års ålder och antalet dagar som föräldrarna kan ta ut tillsammans ökas till 30, vilket motsvarar cirka 5 veckor (länken är på finska). Flerlingsfamiljer och de som adopterar flera barn samtidigt beaktas i antalet dagar.
• Adoptivföräldrar ges adoptionsledighet: föräldrapenning i 20 vardagar för vardera föräldern, sammanhängande tidigast från informationen om att barnet har blivit utsett, 7–30 vardagar före placeringen (eller mindre än 7 dagar om placeringsinformationen kommer senare). Om barnet adopteras av en förälder betalas föräldrapenning i 40 vardagar.
• Föräldrapenningarna höjs med tyngdpunkt på minimidagpenningarna. Indexjusteringar görs årligen. Antalet dagar med förhöjd dagpenning ökas för föräldrar som inte får graviditetspenning.
• Kvoterna för familjeledighet ska kunna fördelas flexiblare mellan vårdnadshavare och föräldrars makar/makor, särskilt i familjer där det i praktiken finns fler än två föräldrar (föräldraskapslagstiftningen bör också utvecklas). Det ska vara möjligt att stanna hemma i samband med barnets födelse för varje faktisk förälder, utan att förkorta den totala längden på föräldraledighetsperioden.
• Föräldraledighet ska kunna tas ut växelvis vecka för vecka vid växelvis boende eller på andra sätt som fastställts i ett avtal om vårdnad och umgänge. De juridiska möjligheterna att avtala om föräldraledighet i enlighet med barnets bästa utökas, exempelvis vid vårdnadstvister.
• Arbetsavtalslagen ändras så att den flexibilitet som reformen av familjeledigheterna möjliggjort är fullt ut tillgänglig för familjer. Det ska bli lättare att kombinera arbete med familjeledighet och att underlätta för företagare att ta ut familjeledighet. Anmälningsskyldigheten för familjeledigheter bör bli mer flexibel, bl.a. i familjevårdares plötsliga situationer och vid surrogatarrangemang.
• Hemvårdsstödet, liksom all annan social trygghet och familjeledigheterna, ska omfatta alla vårdnadshavare som är stadigvarande bosatta i Finland. Om ett växelvist boende barn har en kommunal vårdplats från det ena hemmet möjliggörs hemvårdsstöd för det andra hemmet.
• Hemvårdsstödet reformeras t.ex. genom vårdnadshavarkvoter samt genom att öka möjligheterna till deltids- och flexibla alternativ och genom att stödja dem. Användningen av partiella och flexibla förmåner stöds och utvecklas, och möjligheterna till deltidsarbete vid sidan av sociala förmåner ökas.
6. Stärk familjecentren och stödet till familjerna
Tjänster som stöder familjer ska säkerställas både genom lagstiftning och tillräcklig finansiering, som förebygger problem och tilläggskostnader. I alla välfärdsområden finns minst ett familjecenter som erbjuder tidigt stöd och svarar mot barns, ungas och familjers behov av välbefinnande och hjälp.
• Familjecentren och deras forsknings- och utvecklingsarbete säkerställs nationellt genom tillräckliga resurser. Tredje sektorns kunnande utnyttjas i familjecentren.
• Hemservicen för barnfamiljer och andra flexibla serviceformer för barnfamiljer stärks och harmoniseras i socialvårdslagen (länken är på finska). Hemservice ska erbjudas automatiskt vid separation, när en familjemedlem avlider eller vid missfall, till flerbarnsfamiljer samt till enföräldersfamiljer med barn under 3 år. Gränserna mellan hemservice, familjearbete och familjevård som ges i hemmet sänks, så att familjerna får tillräckligt och lämpligt stöd för situationen.
• Ett antirasistiskt arbetssätt stärks i alla familjetjänster och språk- och kulturkompetensen ökas. Ett jämlikt föräldraskap stöds i familjer där den ena föräldern har flyttat utomlandsifrån.
• Förebyggande och lösande av krävande separationssituationer och vårdnadstvister prioriteras. Resurser riktas till att identifiera, förebygga och stoppa umgängessabotage (alienation).
• Tillräckliga separationstjänster säkerställs för vårdnadshavare och barn. Separations- och parrelationstjänster samt andra nödvändiga familjetjänster ska erbjudas jämlikt även till barnlösa.
• Barnatillsyningsmannens befogenheter stärks och utbildning om olika familjesituationer ökas. En allt större andel av umgängesrätterna för närstående personer fastställs av välfärdsområdena och domstolarnas roll minskar. Domarnas familjerättsliga kompetens stärks.
• Krisstöd erbjuds till alla som förlorat en närstående, även bonusbarn och bonusföräldrar. Långvarigt stöd möjliggörs allt från akut krishjälp till fortsatt stöd. Kompetensen att bemöta sorg säkerställs hos alla som arbetar med barn och unga, och lågtröskelhjälp direkt efter en närståendes död erbjuds till exempel via elevhälsan och rådgivningen.
7. Säkerställ stöd under väntetiden och efter barnets ankomst
Tillräckligt stöd under väntetiden och efter förlossningen eller barnets ankomst tryggar hela familjens välbefinnande och en god framtid.
• I jämställdhetslagen införs skydd mot diskriminering av personer som är i en adoptionsprocess eller genomgår fertilitetsbehandlingar.
• Besök på föräldrapoliklinik under graviditeten görs avgiftsfria då det gäller nödvändig grunduppföljning. Även papperslösas rätt till graviditets- och förlossningsvård tryggas.
• För alla som föder barn, särskilt dem som föder flerlingar, tryggas ett fysioterapibesök efter förlossningen. DNA-test för att fastställa om flerlingar är identiska möjliggörs avgiftsfritt direkt efter födseln.
• I förordningen om rådgivningsverksamhet införs rätt till familjeförberedelse som motsvarar den egna familjesituationen för flerlingsfamiljer, regnbågsfamiljer samt för ensamstående som väntar och uppfostrar barn. Även bonusfamiljer ska beaktas i familjeförberedelsen.
• Kompetensen kring jämlikhet, delaktighet, antirasism, olika familjesituationer, sätt att bilda barnfamilj och könsmångfald stärks inom rådgivningstjänsterna och bland de professionella som arbetar där.
• Moderskapsunderstödet ändras till baby- eller familjeunderstöd och beviljas per barn till alla familjer där en förälder är stadigvarande bosatt i Finland.
• Vården vid missfall förbättras.
• Officiell namngivning och registrering i befolkningsdatasystemet av ett dödfött barn möjliggörs (länken är på finska).
8. Stöd invandring på grund av kärlek och familjeskäl
I utvecklingen av migrations- och utlänningspolitiken ska utgångspunkten vara att barnets bästa och rättigheter förverkligas samt att familjelivet stöds. Bikulturella familjers liv i Finland stöds och försämringar av familjernas välbefinnande återtas (länkarna är på finska).
• I befolkningsdatasystemet möjliggörs fler än ett modersmål eller hemspråk.
• Undervisning i hemspråk inkluderas i läroplanen så att undervisningen är en del av skoldagen.
• Uppehållstillståndsprocesserna förkortas och underlättas och familjeåterföreningen harmoniseras med beaktande av faktiska familjerelationer. Försörjningskraven görs skäliga i alla uppehållstillstånd.
• Kraven för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap lindras särskilt för barnfamiljer. Permanent uppehållstillstånd och medborgarskap ska kunna beviljas efter fyra års boende i Finland om personen har ett barn eller en make/maka som är stadigvarande bosatt i Finland. Resor på grund av arbete eller familj ska inte räknas som avbrott i boendetiden.
• D-visum ska beviljas också till finländares familjemedlemmar.
• Man ska kunna vänta på uppehållstillstånd i Finland och få arbetstillstånd direkt efter att ansökan lämnats in. Åtminstone personer med finländsk make/maka ska få arbetstillstånd omedelbart på grund av familjeband.
• Förverkligandet av regnbågspersoners och regnbågsfamiljers rättigheter inom migrationspolitiken utreds och problemområden löses. Fri rörlighet för regnbågsfamiljer främjas på europeisk nivå.
• Resurserna för att stödja sysselsättning och integration för personer som flyttat till landet ökas, med bättre beaktande av olika kompetens- och språknivåer, nätverk och individuella behov.
• Myndigheters och arbetsplatsers arbete för antirasism, icke-diskriminering och flerspråkighet stöds. Organisationerna satsar på anonym rekrytering.
9. Utveckla systematiskt barnskyddet och familjevården
Barns, ungas och familjers välbefinnande ska stödjas i tid för att förebygga att problem blir akuta genom att satsa på lågtröskeltjänster samt på tjänster enligt socialvårdslagen och barnskyddets öppenvårdstjänster, särskilt familjevård i olika situationer.
• En nationell strategi tas fram för planmässig utveckling av barnskyddets familjevård, med målet att öka och utveckla familjevården, särskilt för unga. Familjevården ökas också inom öppenvården, i form av hemservice och placeringar av hela familjer. Genom att öka familjevården kan man också minska barnskyddets kostnader (länken är på finska).
• Barnskyddslagen, socialvårdslagen, familjevårdslagen och adoptionslagen uppdateras så att de bättre beaktar familjernas mångfald.
• Adoption skrivs in i barnskyddslagen som ett alternativ som ska utredas vid långvarig placering när det bedöms vara barnets bästa. Personalens kompetens kring övergången från placering till adoption stärks målmedvetet (länken är på finska). Även personer som överväger adoption i vuxen ålder ska ges tillräcklig information och stöd.
• Utvecklingen av familjevårdarnas ekonomiska verksamhetsförutsättningar och sociala trygghet fortsätter. Flexibla alternativ erbjuds under tiden mellan placeringarna.
• Familjevårdare garanteras lagstadgad rätt till ledighet när ett barn i åldern 3–17 år placeras i familjen.
• I rekryteringen av foster- och stödfamiljer satsas det på att hitta familjer med olika språk- och kulturbakgrunder samt rekryteringen av regnbågsfamiljer.
• Familjeservice enligt socialvårdslagen och barnskyddets öppenvårdstjänster ska vara tillgängliga också i familjer där barnet inte är folkbokfört (växelvist boende barn).
• Barnskyddets eftervård ska fortsätta till 25-års ålder. Familjevård utnyttjas också i eftervården.
10. Stärk kunskapsunderlaget om familjernas mångfald
Genom beslutsfattande stöds familjers välbefinnande och produktionen av familjerelaterad information, forskning samt utvecklingen av sakkunskap.
• Social- och hälsovårdsorganisationernas resurser att stödja familjer samt samla in, producera och förmedla information till beslutsfattande och utvecklingsarbete ökas.
• Till barnstrategin och dess genomförande (SHM) reserveras tillräckliga resurser, så att Finland blir genuint barn- och familjevänligt och respekterar barnets rättigheter.
• Den statistiska informationen om barn ökas, t.ex. om bonusfamiljer, regnbågs- och klöverfamiljer, enföräldersfamiljer, växelvis boende och adoptioner efter placering. Statistikcentralen garanteras tillräckliga resurser för familjestatistikföring.
• I omfattande enkäter riktade till barn och unga tillläggs bakgrundsfrågor om familjesituationer och särskilt satsas på analys av resultaten från enkäten Hälsa i skolan.
• Effekterna av olika familjesituationer på skilsmässor och konsekvenserna av separationer utreds med både enkäter och kvalitativa metoder. Utmaningarna som lyfts fram löses målmedvetet.
• Ett forskningscentrum för barnskydd inrättas med tillräcklig finansiering. Finansieringen av kompetenscentra inom socialsektorn ökas så att de kan stödja utvecklingen av socialvården i enlighet med familjernas verkliga behov.
