En familjevänlig kommun
Stjärnfamiljernas målsättningar för kommunerna 2025–2029
I en bra hemkommun kan alla slags familjer leva ett gott liv. En familjevänlig kommun eller stad beaktar familjernas mångfald samt kriser och förändringar i livet. Familjevänligheten ökar kommunens attraktivitet och livskraft.
1. Kommunen beaktar familjernas diversitet och strävar till att öka familjevänligheten i allt beslutsfattande och i praxis
Det är viktigt att erkänna och beakta familjernas mångfald i kommunens strategi och i andra dokument som styr verksamheten, såsom likabehandlingsplaner. Det är skäl att följa upp familjernas mångfald med tillgänglig statistik.
Familjevänligheten lyfts också fram som ett kriterium för upphandlingar och konkurrensutsättningar och beaktas i ägarstyrningen.
Att stödja familjevänlighet innebär inte att barnlösa diskrimineras på bekostnad av barnfamiljer.
Kommunen ska ha ett systematiskt och regelbundet utvärderat samarbete med välfärdsområdet och tredje sektorns organisationer för att öka välfärden hos barn, unga och familjer, förebygga utslagning samt förverkliga invånarnas drömmar om att få barn.
Det är viktigt att kommunen även ekonomiskt stöder organisationernas verksamhet som främjar olika människors delaktighet, gemenskap, kamratstöd och välfärd. Det är kommunens lagstadgade uppgift att främja invånarnas välfärd.
Personalen inom alla sektorer ges möjlighet att lära sig mer om familjernas mångfald, samt att granska sitt eget arbete och utvecklingen av det ur denna synvinkel.
I kommunens och alla dess sektorers kommunikation fäster man uppmärksamhet vid hur olika slags familjer och bakgrunder syns samt vid klarspråk och servicedesign för olika målgrupper.
2. Välfärdsplanen för barn och unga garanteras tillräckliga resurser
I välfärdsplanen för barn och unga beaktas familjernas mångfald.
Den personal som ansvarar för välfärdsplanen för barn och unga garanteras tillräckliga resurser för att följa upp och utveckla genomförandet av planen i samarbete med representanter för kommunens olika sektorer, välfärdsområdet och organisationer och grupper som kräver särskild uppmärksamhet, samt barnen och de unga själva.
3. Skiftesvård erbjuds också skolelever
Skiftesvård och kvälls- och nattvård samt veckoslutsvård för små skolelever ska ordnas enligt kommuninvånarnas behov. Vid bedömningen av behovet av skiftesvård beaktas särskilt familjer med en förälder samt familjer med små inkomster.
Vårdtiderna inom skiftesvården ska vara flexibla och vården avgiftsfri för låginkomsttagare.
4. Morgon- och eftermiddagsverksamhet och hobbyverksamhet möjliggörs för alla oberoende av inkomstnivå
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för små skolelever ska finnas tillgänglig på ett heltäckande sätt och informationsgången ska säkerställas för alla familjer och föräldrar.
Avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamheten ändras så de blir inkomstbundna och i den lägsta inkomstklassen är verksamheten avgiftsfri.
Familjer som samtidigt har flera än ett barn i verksamheten ska beviljas syskonrabatt. Syskonrabatten ska också beviljas bonusfamiljer, även om barnens officiella adresser är olika.
Det är viktigt att kommunen erbjuder mångsidig avgiftsfri hobbyverksamhet och trygga hobbyutrymmen för barn, yngre och äldre ungdomar.
5. Växelvis boende och alla vuxna i barnets vardag beaktas i småbarnsfostran, skolan och andra tjänster
Växelvist boende för barn beaktas i kommunens skolresestöd, skolskjutsar, fastställande av elevantagningsområden och tjänster inom småbarnspedagogiken.
Om hemmen är belägna i olika kommuner ska barnet ha rätt till den service som behövs även i umgängesförälderns hemkommun.
I skolan och småbarnspedagogiken beaktas barnets alla hem och de vuxna som hör till barnets vardag, och de omtalas med de termer som barnet och familjen använder. Kommunikation som rör barnet ska vara möjligt för fler än två föräldrar, till exempel en bonusförälder eller en klöverfamilj.
6. Barnens språkliga och kulturella bakgrund beaktas i småbarnsfostran, skolan och hobbyverksamheten.
I skolorna är det viktigt att trygga en tillräcklig S2-undervisningsresurs. Dessutom ska tillgången till undervisning på barnets alla hemspråk tryggas. Det finns tydlig information om undervisningen för föräldrarna.
Det är viktigt att beakta barnets och föräldrarnas hemspråk både inom småbarnspedagogiken, i skolan och i de tjänster och hobbyer som kommunen erbjuder. Kommunen fäster uppmärksamhet vid personalens språk- och kulturkunskaper, strävar efter mångsidig rekrytering och uppmuntrar personalen att utveckla sina språkkunskaper.
I kommunens hobbyer och hobbylokaler identifierar man och sänker systematiskt trösklarna för att delta till exempel av orsaker som beror på en förälders språkkunskaper eller familjens kultur. Utvecklingsarbetet utförs i samarbete med familjerna, barnen och de unga samt med tredje sektorns organisationer och välfärdsområdena.
7. Planeringen av markanvändning och trafik beaktar familjernas mångfald, stöder barnens och de ungas möjligheter att röra sig självständigt och familjernas möjligheter att mötas
Kommunstrukturen och trafikplaneringen stöder möten mellan många slags människor och familjer i vardagen, till exempel via gemensamma lokaler, avgiftsfria evenemang och kollektivtrafikalternativ som lockar alla.
Planeringen ska göra det möjligt för barn och unga att röra sig självständigt och tryggt till exempel mellan hemmen, skolan och fritidsplatserna. Möjligheterna att röra sig ska också säkerställas från umgängesförälderns hem.
I planläggningen och kommunens eget bostadsutbud är det viktigt att beakta familjer av olika storlek. Vid bedömningen och utvecklingen av tillgängligheten beaktas familjer med många barn, inklusive tvilling- och trillingfamiljer. I praktiken innebär detta till exempel att man når tjänsterna även med tvilling- och syskonvagnar.
8. Kommunens lokaler används av många olika slags familjer och deras barn
Det är viktigt att kommunen tillämpar principerna för ett tryggare rum (exempel från Vanda).
Kommunen erbjuder barn, yngre och äldre ungdomar tillräckligt med trygga icke-kommersiella lokaler för vistelse på fritiden, både utomhus och inomhus, till exempel i samarbete med organisationer och föreningar.
Kommunen erbjuder lokaler på lika villkor, med låg tröskel och till låga kostnader till exempel för att ordna barns och ungas födelsedagar och andra fester. Kommunens lokaler är tillgängliga för privatpersoner, sammanslutningar och organisationer med låg tröskel. Organisationerna kompletterar kommunens serviceutbud och ökar samarbetet och mötena mellan kommuninvånarna.
I kommunens tjänster, hobbylokaler och verksamhet för vuxna garanteras i mån av möjlighet att barnen får vara med eller ett tryggt rum för barnen.
9. Kommunen stöder olika sätt att bli en barnfamilj och olika familjeformer som arbetsgivare och inom sysselsättningstjänsterna
I sysselsättningstjänsterna ska finnas personal som är insatt i utmaningarna i anslutning till sysselsättningen av personer i olika slags familjesituationer. Serviceprocesserna för jobbsökning ska utvecklas så att man i dessa har förståelse för mångformiga, föränderliga och individuella familjesituationer.
Som arbetsgivare stöder kommunen personalens smidiga vardag i olika familjesituationer. I flexibiliteten beaktas till exempel olika typer av föräldraskap och krissituationer som beror på familjen, såsom en närståendes död, kriser i samband med separation eller skilsmässa och barnlöshetskriser.
Om kommunen betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet är det barnspecifikt och jämlikt även för flerlingsfamiljer och adoptivfamiljer (barnets ålder räknas inte från födelsedagen utan från datumet då barnet kom till familjen).